Komplikationer (kort version)

Hantering av komplikationer (kortfattad version)

Vid komplikationer skall PICC teamet kontaktas snarast för konsultation!

Mekanisk flebit – Uppträder normalt några dagar efter inläggningen. Symtom – smärta, rodnad, värmeökning över insticket. Behandling – värme, vätska, ökad aktivitet för att förbättra blodfödet, högläge samt NSAID preparat

Rodnad vid instick/under förbandet – Kan förekomma vid reaktion från katetermaterialet eller från det oklusiva förbandet. Vid purulent exudat vid insticket kan infektion eller lymfläckage misstänkas. Behandling – Byt till annat förband. Lägg om utan oklusivt förband, Cavilon kan läggas på huden innan förbandet. Vid misstänkt infektion – Katetern dras INTE i första hand. Odla på insticket efter rutin och behandla eventuellt med antibiotika. Vid kvarstående infektion sätts katetern ut. Vid lymfläckage kan katetern vid behov bytas.

Misstänkt kateterrelaterad blodinfektion – CRBSI - Kateterspetsar bör INTE odlas på rutinmässigt. Detta görs endast vid klinisk misstanke på CRBSI eller infektion vid instick. För att korrekt diagnostisera CRBSI skall perifer odling och odling från varje kateterlumen göras samtidigt (parad odling med omslagstid). Instruktion angående denna odling finns under provtagningsanvisningar på LINDA. 

OM odlingen från kateterlumen blir positiv 2 timmar före den perifera odlingen ELLER koncentration av mikroorganismer är 3-5 gånger högre än den perifera odlingen kan CRBSI konstateras. Denna metod anses vara “golden standard”. Vid misstanke om CRBSI skall man alltid konsultera PICC-team, vårdhygien, bakterologiskt lab och infektion för att få rätt diagnos och behandling. Initial behandling bör täcka grampositiva (samt KNS) och grampositiva bakterier för att sedan korrigeras efter odlinssvaret.

Trombos (symtomatisk) – Relavivt ovanlig komplikation på på NUS. Orsakas av kärlskada, minskat blodflöde i kärlet eller koagulationsförändringar (Wirchovs triad). Uppkommer oftast 2-4 veckor efter inläggningen. Symtom – Ödem/smärta i kateteriserad arm, skuldra, hals samt vidgade kärl på halsen/bröstkorgen. Behandling – Fragmin eller Waran behandling (samma behandling som vid DVT). Katetern bör sitta kvar initialt under behandlingen. OM katetern måste tas bort bör man se till patientens behov av annan kärlaccess. 

Förändrat kateterläge – Det är vanligt att katetern, med tiden, åker ut efter ett flertal omläggningar. OM katetern åker ut 10-15 cm bör ny kontroll RTG göras föra att undersöka kateterspetsläget i vena Cava. En kateter som åkt ut får ALDRIG föras in igen på grund av stor risk för kateterrelaterad infektion. 

Stopp eller svårighet att aspirera ur kateter – Den vanligaste orsaken är ej optimala spolrutiner som leder stopp eller svårighet att aspirera ur kateter. Andra orsaker kan vara – ofördelaktigt kateterläge efter inläggningen, katetern lägger sig spontant i fel kärl, det finns en ”kink” på katetern någonstans. Oklusion som misstänks vara orsakad av blod kan lösas upp med Actilyse. Fettavlagringar kan lösas upp med Etylalkohol. Läkemedelspartiklar kan lösas upp med antingen Natriumbikarbonat eller Saltsyra beroende på vilket pH läkemedelet har.